.png){kind=logo}
Samhällsdagarna gick av stapeln i Kristinestad 12-13.7.2023 och var ett pilotförsök när det kommer till att få människor delaktiga i samhällsdebatten i regionen och i staden. Upplägget bjöd in till öppna diskussioner där besökaren kan “komma och gå” och panelerna bestod av både experter och politiker. Samtliga paneler streamades också och kan ses i efterhand. Evenemanget arrangerades av Kristinestads Näringslivscentral i samarbete med Kulturhuset Dux, Kristinestads stad och Hemslöjdsgården.
Besökarantalet var ca 60- 70 besökare per panel och responsen var mycket god på samma sätt som mediasynligheten även blev oväntad stor. Det uppskattades att panelerna var breda kunskapsmässigt och kunde ge en ny bild av frågor som präglar staden. I efterhand har man inför nästa år också efterlyst möjligheterna att göra diskussionen ännu närmare invånarna. Stadsdirektör Mila Segervall som öppnade dagarna betonade att samhällsdagarna är en ny unik händelse i Kristinestad där man på ett demokratiskt plan kan mötas oberoende vem man är. Segervall lyfte fram behovet av dialog och möten i dagens samhälle och att det i sin tur bidrar till en samhällsutveckling som behövs.
I panelen "Vi måste prata samhälle" med riksdagsledamot Mikko Ollikainen och Sydins chefredaktör Anja Kuusisto gick diskussionen kring den offentliga debatten. I dagens Finland ser vi överlag en allt större polarisering, så även i den offentliga debatten. Det är dessutom inte enbart i Finland det ser ut så utan som bäst ser vi en våg av olika krafter dominera även övrig debatt i Norden och Europa - skalan höger-vänster tycks på många sätt rent politiskt vara större och tydligare än på årtionden. På sociala medier ser vi ofta en mera okontrollerad debatt - både positivt och negativt. Vi väljer de kanaler och de bubblor vi följer och engagerar oss i, resten väljer vi bort. Man behöver inte längre ha en officiell roll eller status för att väcka debatt och leda en debatt. Vad betyder det här överlag för både massmedierna men också den politiska debatten? Och vilka röster hörs? I panelen diskuterade riksdagsledamot Mikko Ollikainen tillsammans med Sydins chefredaktör Anja Kuusisto. Hur mycket behöver då politiker och journalister varandra? Båda panelisterna var överens om att man behöver varandra och att det behövs förtroende och respekt.
Under temat "Kvinnohälsa 2030 - så lite snack, så lite verkstad" möttes Eva-Lotta Backman (Finlands Svenska idrott), Isabella Mäenpää (friskvårdscoach, Snellman) och Päivi Tuomisto (livsstilscoach).
Idag är hälsa på tapeten överallt - i olika former. Ändå ser vi att problemen vad gäller orken i arbetslivet men också psykisk hälsa överlag ökar. De som mår bra av våra unga mår jättebra, men de som inte gör det mår allt sämre. När vi djupdyker längre in i kvinnohälsa - ett ämne vi pratar väldigt lite om i Finland, ser vi att det är ett område som verkligen berör oss alla, så även i arbetslivet. Ett ämne som inte är på tapeten egentligen alls om man ser till den synlighet, eller brist på den, i medierna.
Panelen med Eva-Lotta Backman, Isabella Mäenpää och Päivi Tuomisto samtalade kring vikten av tillit mellan kvinnor men också på arbetsplatsen. Och att öppna upp en ny kultur kring känsliga frågor för att den vägen ska skapa förändringar på arbetsplatsen. Förebyggande kvinnohälsa och screeningar betonades också och där betonades även en fungerande arbetsplatshälsovård och en vård som når också de som inte är i arbetslivet.
I panelen “ Mera plus än noll - när koldioxidneutralitet inte räcker till inom byggsektorn och transportsektorn” möttes Tobias Hästbacka (VD, Nordic Green Recycling) och Rasmus Hautala (VD, Botniarosk). Rasmus Hautala och Tobias Hästbacka diskuterade kring hållbarhetsfrågor och avfall och kom att gå närmare in på kraven sektorn har på sig framåt. Alla pratar som bäst om det cirkulära tänket. Egentligen inget nytt i det - men det har på alla sätt aktualiserats den senaste tiden och senaste åren. När det kommer till bygg och industri är det mycket som händer - att vi vill se koldioxidsnåltbyggande framåt innebär en helt ny inställning och andra krav. I panelen diskuterades både den nationella och den nordiska marknaden och hur vi idag kan hjälpa varandra även där. Panelisterna betonade att det cirkulära sättet att tänka kräver attitydförändringar och att vi kommit lång väg från det tidigare “tippen-tänket”.
“Den framtida entreprenören” diskuterades i en stor panel bestående av Nina Ingves (Svenska handelshögskolan), Margita Engelholm (lärare, Kristinestad), Mia Vanhatalo-Thijssen (Kristinestad), Markku Lumio (stadsdirektör, Kaskö stad) samt riksdagsledamot Joakim Strand (sfp). Allt fler i de unga generationerna resonerar gärna kring självständigt och affärsdrivet arbete - de vill styra sin egen tid och de giggar gärna inom olika uppdrag. Att tänka som en entreprenör är eftertraktat och boostar många drömmar. Och där börjar ju egentligen allt, oberoende hur resultatet sen kan bli. Vem är den framtida entreprenören i regionen, hur kan vi hjälpa just den vidare och hur mycket är vi de facto beroende av folk som tänker stort och vågar ta steget ut? Margita Engelholm som är lärare påpekade att skolan idag inte bara jobbar med entreprenörer utan också intraprenörer där det är lika viktigt att tänka på intraprenörskap och hur man ska lära sig arbetslivet och inta en positiv inställning till att börja jobba.
Markku Lumio påpekade att Sydösterbotten har ett bra läge idag med en låg arbetslöshet. Det här ger alla en bra utgångspunkt och är en win-win situation för både arbetstagare och arbetsgivare. Lumio nämnde även de kommande storinvesteringarna och att det finns nya marknader för regionens underleverantörer att ta vara på. Nina Ingves påpekade betydelsen av att det också finns entreprenörer med tredje stadiets examina och bakgrund. Utmaningen i regionen är att de flesta företag har andra stadiets examina, men det behövs också de som har kunskap från tredje stadiet och som kan säkra innovationstänk.
Joakim Strand riktade blickarna mot bl.a. flera mellanstora familjeägda företag i Finland och tillväxtmöjligheter där. Strand hoppades att unga företagare idag kan se de möjligheter som storindustrin för med sig. För det behövs en fortsatt hunger och en vilja att våga växa.
Vanhatalo betonade att man kan tolka framgång olika och att framgång inte handlar om specifika kriterier utifrån utan mera på ett individuellt plan. Företagsamheten och tillfredsställelsen i att man åstadkommer något så ger en känsla av framgång. Vanhatalo poängterade också kommunens roll som möjliggörare. För mindre företag är finansieringsmöjligheter begränsade.
Torsdagens program inleddes med panelen "Grön omställning kallar -näringslivet tar täten" med Andreas Back(Wärtsilä Corporation), Mats Brandt (Österbottens Förbund) och Heli Nevala (ordförande för Kristinestads näringslivscentral) och Erik Trast (CPC Finland). Om tio år kommer Kristinestad att vara ett gott exempel på hur en kommun tar klivet från fossil till "grön" elproducent, förutspådde landskapsdirektören Mats Brandt. Brandt påpekade också vikten av öppenhet och dialog mellan det offentliga och näringslivet, där invånarna får vara med i ett tidigt skede. Kristinestad syns redan nu på kartan tack vare en målmedveten satsning på förnyelsebar energi. Erik Trast, som har både vindkraftprojekt och vätgasplaner i Kristinestad, jämförde eran med förnyelsebar energi i Kristinestad med de gyllene åren när sjöfarten och skeppsbyggnaden blomstrade i staden och framhöll att det fanns flertal faktorer som gjorde att CPC stannade för Finland och Kristinestad. Goda förhållanden men även aktivitet från markägarna gjorde att man satsade vidare i Kristinestad.
Heli Nevala hoppades på en revidering av förfarandet bland annat vad gäller besvär och domstolsbehandlingar. Det tar tid att få beslut och Nevala hoppades på någon form av “parallellprocess” där man tillsammans borde försöka hitta lösningar. Heli Nevala betonade också att den gröna omställningen kräver mycket av mindre företag - processerna kan vara utmanande och där behövs stöd för även de små företagen, både vad gäller råd och vägledning samt ekonomiskt stöd.
Brandt påpekade att en tredjedel av alla besvär mot vindkraftsprojekt är sådana som görs från olika myndigheter. Ett mera centraliserat förfarande kunde förkorta tiden. Att hantera samma återkommande argument flera gånger i flera instanser är inte effektiv användning av tiden, menade panelen.
Andreas Back framhöll vikten av att förstå de krav som omställningen ställer på samhället och näringslivet.
- Är man inte med i den gröna omställningen så är man inte med i racet längre. Framtiden finns inte i de traditionella bränslena längre. Är man inte med i den utvecklingen så har man ingen framtid. Utmaningen är tillgängligheten kring förnybar energi. Utmaningen är att få tillgång till ren utsläppsfri energi. Vi behöver extremt mycket förnyelsebar energi. Om ett företag ska gå i bräschen för något så hänger investeringar tätt ihop med allt som är förnybart. Därför behövs det stor satsning på innovation och utveckling för att kunna finnas på kartan om 10 år.
Trast framhöll att det finns en konsensus att frångå fossila bränslen. I Tyskland händer mycket som bäst. De nordiska länderna har en bra position som bäst i den gröna omställningen och vad gäller Björnön är det viktigt här i Österbotten att vi kommer oss framåt rätt snabbt.
Följande paneldebatt "Välmående medarbetare - ett hållbart arbetsliv" bestod av Carl Pettersson (vd, ELO), Peter Sjökvist (huvudförtroendeman och ledamot i FFC:s representantskap), Hannah Malkamäki (affärsområdesdirektör, LokalTapiola Österbotten) och Anna Nylund (Finlands svenska Lärarförbund). Under debatten dryftades måendet från flera olika synvinklar. Det som blev tydligt var att samhället som bäst är i ett brytningsskede. Det som är arbetshälsa idag är något annat än för 20 år sedan. De förändringar som skett och sker gör att man ständigt möter nya utmaningar men också möjligheter när det kommer till att lyfta arbetshälsa. Enligt Malkamäki är den största frågan risker som berör personalen. Det är svårt att hitta bra och kompetent personal, de man har vill man vara mån om så att de orkar i arbetslivet. Idag behöver också arbetsplatser vara lite roliga, man vill gärna förverkliga sig själv. Tidigare sattes fokus på fysiska åkommor och man har i arbetslivet lärt sig att se på dem, åtgärda och stöda för att undvika dem. Men arbetslivet har förändrats, nu är det trivseln och den mentala hälsan som ska betonas.
Elos vd Calle Pettersson talade bland annat om och för ett modernt, icke-auktoritärt ledarskap. Han är vd i ett bolag med 450 anställda och bolaget förvaltar en miljardförmögenhet.Förra året beviljade Elo 250 personer under 34 år invalidpension för resten av livet på grund av mental ohälsa. Pettersson betonade också att det finns förändringar i arbetslivet sett till generationerna. “Hela sättet att arbeta har förändrats, både hur man ser på jobb och hur man är på jobb. Vi har flera brytningsskeden som bäst och vi behöver ta fasta på ledarskapet. En ledare måste ha verktyg att använda, här behöver vi förbereda ledningen på hur de ska hantera frågorna.
Peter Sjökvist betonade att man behöver möjliggöra nya karriärsstigar och ta hand om individen hela arbetslivet genom. Sin egen arbetsplats gav han beröm, bland annat för den nyanställer också folk över 55. och påpekade att dagens snabba tekniska utveckling får en del äldre arbetstagare att skynda på sin egen pensionering, vilket borde och kunde undvikas med smidiga lösningar på arbetsplatserna. Anna Nylund är relativt nyvald rektor och hänvisar till skolvärlden, som hennes erfarenheter kommer ifrån. Nylund lyfte fram det att allt flera lärare byter karriärer idag och det visar även att det blir allt viktigare att ha ett bra arbetsklimat och ett gott ledarskap. FSL, där Nylund är aktiv, har under våren i det offentliga lyft lärarkårens välmående och behovet av att stärka ledarskap och resurstänk.
I paneldebatt: "Landsbygden 2040 - så här lever vi då" debatterade Christoffer Ingo (lantbrukspolitisk sakkunnig, SLC), Nora Backlund (SLF), Ann-Sofi Backgren (Livsmedelsverket) och Anders Norrback (riksdagsledamot). Landsbygden mår bra av mera visioner, konstaterade den expertpanel som samlades kring landsbygden 2040. Idag ser samhället en fokusering på urbanisering och landsbygden har gått genom ett flertal kriser. Matproduktionen har varit i fokus de senaste åren och ljusglimtarna har varit få. Ann-Sofi Backgren konstaterade att Finland faktiskt består idag av 95 % landsbygd och sade att Finland står och faller med hur vi hanterar landsbygdsfrågorna.Backgren efterlyste smarta lösningar.
Christoffer Ingo framhöll att regeringsprogrammet för landsbygdens del är bra och att de kommande åren visserligen är utmanande men samtidigt fylld med möjligheter. Ingo sade att utan de krispaket som man fick ihop så hade läget varit svårare. Ingo såg positivt på utmaningarna framåt och menade att regeringsprogrammet bådar gott för landsbygdsutvecklingen i stort.
Coronan och pandemin gjorde sitt vad gäller landsbygdsutvecklingen, konstaterade Nora Backlund. Landsbygden mår olika bra och ser olika ut. Backlund lyfte det faktum att när coronan kom så började de flesta värna mer om näromgivningen. Man tänkte mera varma tankar om landsbygden. Den lokala produktionen blev viktigare och även de lokala produkterna fick ett uppsving. Men frågan är om samhället glömde det lite efter pandemin och med tanke på det ekonomiska läget med stigande inflation. Den landsbygd som mår bra 2040 kommer att vara de som lyckats behålla invånare och stärker energiomställningen. Det bidrar till arbetsplatser men det löser inte allt. Det handlar om samhörighet, image och stämning som skapar en landsbygd där man vill bo framåt.
Anders Norrback lyfte det positiva läget för den österbottniska landsbygden. Enligt Norrback så är det på landsbygden den gröna omställningen kommer att ske. Norrback konstaterade att vi aldrig har haft så många möjligheter som nu och att det kräver att vi bevarar en god boendemiljö samtidigt som vi kan skapa en väg för investeringarna. Norrback framhöll att Finland är ett heterogent land där kriserna och kriget haft större inverkan än man trodde.
Backgren lyfte ännu att landsbygd och landsbygd inte är samma sak. Landsbygden har utmaningar men vi har olika typer av utmaningar och vi har en framtidsvision via den gröna omställningen. Det här gör att när det gäller landsbygdspolitiken så måste samhället bli bättre på att se möjligheterna. Backgren påpekade att det finns en stor skillnad på kärnlandsbygden i Österbotten och glesbebyggda landsbygden i t.ex. östra Finland.
I panelen "50 år sedan kommunfusionen - var den lyckad?" möttes Dennis Rundt (medborgarforum), Peter Grannas (fullmäktigeordförande, Kristinestad) och Åsa Blomstedt (kulturchef, KulturÖsterbotten och tidigare styrelseordförande i Kristinestad).Panelisterna reflekterade kring det som skedde för 50 år sedan och det samhälle som fanns då i jämförelse med det läge som finns idag. Vad som hänt under de åren som gått med sammanhållningen och utvecklingen dryftades mellan panelisterna och där fanns en gemensam syn på både möjligheter och utvecklingar. Peter Grannas,ny på posten som fullmäktigeordförande, lyfte engagemang i samhället och frågan kring hur en kommun egentligen ska se ut i framtiden. Grannas efterlyste vi-känslan och gav en hälsning till staten där han ansåg att man behöver fundera på vad en kommun egentligen skall vara i framtiden, vad definierar en kommun? Man har centraliserat en del uppgifter och decentraliserat annat. Ibland kan vi inte påverka så mycket och det finns beslut vi bara måste leva med, poängterade Grannas.
Dennis Rundt framhöll vikten av delaktighet och framtidsvården för samhället och hur framtidens Kristinestad ser ut beror på hur man lyckas skapa en delaktighet. Rundt sade att Invånarna måste känna för sin stad och efter kommunfusionen för 50 år sedan visste man inte vad man skulle känna för sin stad. Enligt Rundt kan framtida sammanslagningar leda till problem, därför behöver staden fördjupa demokratin.
Blomstedt menade att det finns funktioner och områden vi kan sköta gemensamt i Österbotten, kulturen är t.ex. en sådan. Blomstedt påpekade att stadens möjlighet nu handlar om nya sätt att se på liv och arbetsliv - det som styr finns långt utanför arbetet och där har vi alla möjligheter att locka nya invånare.
Panelen debatterade även tvåspråkigheten och konstaterade unisont att den är viktig för staden och en naturlig image som bär framåt. Kristinestad samarbetar åt flera olika håll och har en bred arena rent regionalt.
Sista panelen ut var en diskussion kring temat: "Cittaslow: Vad är det egentligen? Ska man verkligen vara långsam?" tillsammans med Ulf Grindgärds (ordförande, Kilen), Anna-Kajsa Blomqvist-Liljeblad (Kristinestad) och Harri Alatalo (styrelsemedlem i Kristinestads näringslivscentral).I tiderna gjorde Kristinestad ett strategiarbete som handlade om trivsel och framtidsperspektiv. Staden började undersöka vad nätverket för Cittaslow innebar och det visade sig att det passade väl in som koncept för staden. Det ledde så småningom till att Kristinestad blev antagna 9.4 2011 i nätverket för Cittaslow. Hållbarhetstankarna fanns med från början och där betonades också Agenda 2030. Det berörde tekonologi, hållbarhet och cirkulära sätt att tänka. Ulf Grindgärds menade att man redan då var en föregångare och att det för hans del även handlar om att genuint leva ut värderingar och ta vara på det lilla i vardagen. Detta samtidigt som hela Cittaslow är ett strategiskt arbete även framåt.
Anna-Kajsa Blomqvist- Liljeblad är ordförande för nätverket i Kristinestad och framhöll hur man idag jobbar övergripande och även utanför staden. Blomqvist-Liljeblad poängterade det nordiska nätverket och dess vikt för fortsatt utveckling. Själva konceptet är också ett varumärke och det positiva är att staden lyckats bra med ett brett samarbete men också att internt skapa en Cittaslow-anda som präglar utvecklingen.
Harri Alatalo hoppades att värderingarna inom Cittaslow skulle fortsätta ge en så positiv upplevelse för turister och besökare att det goda budskapet sprider sig. Förhoppningsvis skulle man då bli mer nyfiken på det staden har att erbjuda.
