Lärdomar från Hyperion-work­shopen i Gent

I början av november deltog vi tillsammans med Österbottens förbund i Hyperion-projektets fjärde partnermöte i Gent, Belgien. Under två intensiva dagar samlades aktörer från olika länder kring en gemensam fråga: hur bygger vi upp fungerande värdekedjor för vätgas och andra energilösningar i de sektorer som är svårast att ställa om?

Programmet kombinerade studiebesök, presentationer och gemensamt utvecklingsarbete. Besöket gav både konkreta insikter för vårt regionala arbete i Österbotten och en tydlig känsla av att vi är del av en större europeisk omställning.

En europeisk vätgasryggrad växer fram

En viktig del av programmet handlade om HY3+-studien, där forskningsinstitut och offentliga aktörer analyserar hur ett sammanhängande vätgasnät kan byggas upp mellan Belgien, Nederländerna och Tyskland. Fokus ligger på att matcha produktion, konsumtion, import och lagring timme för timme, inte bara på årsbasis.

Några centrala slutsatser från arbetet:

• Ett sammanlänkat nät är avgörande: Industrikluster, hamnar, lagringsplatser och produktionsområden behöver knytas ihop i ett gemensamt system. Utan öst–västliga kopplingar faller flexibiliteten.
• Lagring är en flaskhals: Underjordisk vätgaslagring är viktig, men räcker inte ensam. Ytterligare lagringslösningar i exempelvis hamnar, samt mer flexibel produktion och användning, blir nödvändiga.
• Ambitionerna är höga – tidsplanen tuff: De mest ambitiösa efterfrågescenarierna bedöms svåra att nå redan 2030. Det understryker behovet av tidiga beslut, långsiktiga investeringar och tydlig prioritering av nyckelprojekt.

För oss i Österbotten är lärdomen tydlig: om vi vill vara en del av den framtida europeiska vätgasinfrastrukturen måste vi tänka gränsöverskridande från början, både geografiskt och sektorsmässigt.

Studiebesök: ArcelorMittal och Zonneberg

Under första dagen fick vi besöka ståljätten ArcelorMittal samt Zonnebergområdet i North Sea Port-distriktet, där förnybar elproduktion och industri möts.

• Hos ArcelorMittal diskuterades vägen bort från kol och hur vätgas kan spela en roll i omställningen av en klassisk “hard to abate”-industri.
• På Zonneberg fick vi se hur stora sol- och vindinstallationer planeras som en del av ett framtida energisystem där el, vätgas och andra energibärare kopplas ihop.

För en region med både tung industri, energiprojekt och starka exporthamnar känns parallellerna nära. Även här hemma behöver vi titta på hur hamnar, energiproduktion, industri och logistik kan kopplas samman i praktiken.

Energy Broker – en modell för att koppla ihop aktörer

En annan huvudpunkt på programmet var presentationen om Energy Broker, en neutral regional aktör som arbetar för att koppla ihop energikällor och energibehov.

Energy Broker fungerar som en länk mellan politik, näringsliv, forskning och teknik. Modellen bygger på några enkla men krävande principer:

• Kartläggning av restvärme, energiflöden och behov.
• Samling av aktörer runt möjliga samarbeten och en första översiktlig analys.
• Fördjupade utredningar när potential finns, både tekniskt och ekonomiskt.
• En konsekvent neutral roll som bygger förtroende mellan parter, snarare än att driva en egen agenda.

Det som är särskilt intressant för oss är att modellen inte stannar vid restvärme. Erfarenheterna kan användas när nya vätgas- och energiprojekt ska formas regionalt. Vi behöver aktörer som kan se helheten, skapa struktur i projekten och samtidigt tala både industrins språk och politikens språk.

Rumslig planering och energihubbar

Under den andra dagen arbetade vi med den rumsliga dimensionen: hur kan vi med hjälp av kartor, principer för markanvändning och planering skapa energihubbar där vätgas, el, logistik och industri möts på rätt platser?

I Gent kopplades detta till visionen om vattennära industriområden och en mer hållbar sjöfart. Vätgas och relaterade bränslen lyftes fram som en nyckel för att minska utsläppen i den maritima sektorn och samtidigt knyta ihop hamnarna med industrins behov längre in i landet.

För Österbotten innebär detta att:

• hamnarna,
• industriparkerna
• och våra planerade energi- och vätgasprojekt

bör ses som delar av samma rumsliga struktur, inte som enskilda öar. Det kräver samordning mellan regional planering, kommunala strategier och privata investeringar.

Vad tar vi med oss hem till Österbotten?

Efter två dagar i Gent är det tre saker som speciellt följer med hem:

1. Betydelsen av sammanlänkade system
   Varken vätgas, el, fjärrvärme eller biobränslen kan planeras var för sig. Vi behöver se hela kedjan, från produktion och lagring till användning och export.
2. Vikten av neutrala “mäklare”
   Energi- och industriprojekt stannar ofta på idéstadiet för att ingen har mandat att samla alla runt samma bord. Energy Broker-modellen visar hur en neutral regional kraft kan göra skillnad.
3. Planering och verklighet måste gå hand i hand
   Rumsliga strategier, hamnplaner och industrisatsningar måste dras åt samma håll om vi ska hinna med omställningen. Det som nu diskuteras på europeisk nivå har direkta konsekvenser för våra beslut här hemma.

Hyperion-workshopen blev ett värdefullt tillfälle att både inspireras och kalibrera vårt eget arbete. Ett särskilt tack riktas till Österbottens förbund för ett gott samarbete i projektet och för möjligheten att delta i partnermötet i Gent. Genom deras långsiktiga arbete med energi- och klimatfrågor får vi i regionen tillgång till viktiga europeiska nätverk, kunskap och exempel som stärker både vårt lokala utvecklingsarbete och vår roll i den gröna omställningen.