Case: FISK
Det finns mycket mer att äta i fisk än de filéer som hamnar på middagstallriken. När man fångar fisk fångar man dessutom ofta fisk som man inte äter – till exempel för att den är undermålig eller har bryts ned i fisket.
Vi undersöker hur man kan utnyttja de delar av fisken som inte går att äta till säljbara produkter. Vi hittar nya användningsområden för fiskfjäll, skinn, toppar, fenor, inälvor och andra delar av fisken som vanligtvis blir över i den rensade fisken.
De kan förvandlas till värdefulla produkter. Djur och växter kan också använda sig av näringsämnena i fisk. Källa: KristinaEco.
Filébitar som inte är fisk innehåller fortfarande en mängd värdefulla näringsämnen och energi som kan användas på ett nyttigt sätt.
Förutom fiskkött behövs även andra produkter vid tillagning av mat. Av fjällen kan man tillverka smak- och luktfritt gelatin som ersätter gelatin från nöt- och fläskkött.
Livsmedelsindustrin letar också ständigt efter nya proteinkällor. Lovande resultat har redan uppnåtts när det gäller fiskskinn och fiskhuvuden som lämpar sig för proteinproduktion.
En potentiell ny produkt är fiskolja från fiskskal, i synnerhet de EPA- och DHA-fettsyror som finns i oljan. Dessa fettsyror är viktiga för människans nutrition och utgör en viktig grupp av kosttillskott.
Överskottsfisk kan också användas för att göra biogas. I detta fall komposteras överskottsfisken så att den gas som produceras genom den anaeroba nedbrytningsprocessen återvinns. Denna metanrika gas kan ersätta naturgas i den nuvarande användningen. Samtidigt används komposten för att producera jord som är lämplig för odling.
I dagsläget används fiskavfall främst till pälsdjur eller för biodieselproduktion. Ingen av dessa metoder ger något inkomstflöde för företagaren och minkuppfödningen minskar. Dessutom utnyttjas inte värdefulla fraktioner.
I vårt projekt samarbetar fiskodlare, forskningsinstitut och industri för att utveckla nya affärer.Vi har identifierat affärsmöjligheter med fiskodlare. Forskare utvecklar produktidéer som används för att utforma nya affärer med företag. Produkter och affärsmöjligheter utvecklas och testas i vardagliga situationer.
Bekanta dig med andra case-exempel:
Case: TRÄD
Mycket av det trämaterial som blir kvar i skogen och vid sågverken, som grenar, flis och sågspån, används i dag främst som bränsle – men kan i själva verket förädlas till något mycket mer värdefullt.
I projektet KristinaEco samarbetar forskare, skogsmaskinentreprenörer och industrin för att utveckla nya sätt att omvandla skogsrester till produkter som biokol, biobaserade plaster och råvaror för kosmetik. På så sätt kan sidoströmmar från skogen bli både hållbara och lönsamma affärsmöjligheter.
Case: POTATIS
Potatisens användning begränsas ofta till det som hamnar på tallriken, medan stora mängder värdefulla potatisdelar går till spillo – trasiga och underdimensionerade potatisar, skal och annat överskott hamnar ofta i komposten eller används som djurfoder.
I KristinaEco-projektet samarbetar potatisodlare, potatisförädlare, forskningsinstitut och industri för att hitta mer lönsamma användningsområden för dessa restflöden – till exempel biogas, biokemikalier eller jordförbättringsmedel. På så sätt kan även potatis som inte är lämplig för livsmedelsproduktion bli en hållbar och lönsam affär.
Case: VÄXTHUSGRÖNSAKER
Vid odling av växthusgrönsaker blir en stor del av växtproduktionen – som stjälkar, blad, rovor, skal och bortskämda grönsaker – oanvänd, trots att de innehåller värdefulla ämnen som fibrer, kolhydrater och lignin.
I KristinaEco-projektet samarbetar växthusodlare, forskningsinstitut och industri för att utveckla nya, lönsamma användningsområden för dessa växtdelar – exempelvis biogas, biokemikalier eller jordförbättringsmedel. Målet är att omvandla överskottsbiomassa till en hållbar och lönsam resurs.
Mer information:
