Euro-Bulls ”skräp” är dynamit till åkern – ”Allt är cirkulärt”

Euro-Bull är landets största nötköttsproducent. Här uppstår inga sidoströmmar, utan allt används själv. I och med stigande gödselpriser uppstår stora besparingar.

Euro-Bull Oy är ett finländskt lantbruksföretag som är verksamt inom nötdjursuppfödning. Företaget grundades år 2016 och har sin verksamhet i Härkmeri i Kristinestad. Verksamheten drivs av företagarna Samuel Ingves och Marcus Teir, som tillsammans har byggt upp en modern anläggning för slutuppfödning av tjurar.

Euro-Bulls ladugård rymmer cirka 1 600 djur, men med utbyggnader och samarbete med ägarnas egna gårdar Ab Euro-Spirit Oy och Ingves Samuel Lantbruk uppgår antalet slutuppfödningsplatser till omkring 2 800 st. Detta gör verksamheten till en av de största nötköttsgårdarna i Finland. Och det är en mäktig syn man möts av då man kommer in i enheten.

– Här har vi djuren. De kommer till oss då de är sex månader gamla och väger cirka 250 kilogram och åker till slakt då de är tretton månade och väger kring 800 kilogram. De får mat fem gånger om dagen och födan består av en blandning av gräs, mjöl samt potatisskal, berättar Samuel Ingves.

Euro-Bull och ägarnas egna gårdar sysselsätter cirka 6 heltidsanställda. Under säsong kan företaget sysselsätta upp till cirka 20 personer.

Euro-Bull representerar modern finländsk lantbruksproduktion där fokus ligger på effektiv uppfödning, inhemsk köttproduktion, djurens välbefinnande och utveckling av gårdsverksamheten. Företaget producerar inhemskt nötkött av hög kvalitet för den finländska marknaden och levererar slaktdjur till HKFoods. Euro-Bull bidrar samtidigt till den lokala ekonomin och till att upprätthålla livskraften på landsbygden i Österbotten.

Vi träffar en av företagarna, Samuel Ingves, vid Euro-Bulls imponerande anläggning som finns mellan Härkmeri och Skaftung.

– Det är en livsstil det här och det är jobb dygnet runt, i princip. Men så är det väl att vara företagare. Inte trodde jag väl att vi skulle ha en sån här anläggning då jag gick i lantbruksskolan får många år sedan, säger han.

Företaget producerar kring en miljon nötkött per år.

– Fördelen med att vi är så här stora är ju att vi kan dra nytta av stordriftsfördelar. Till exempel vid inköp eller andra offerter kan vi sätta lite press på leverantörerna och få varorna billigare, säger han.

Samtidigt har nötbranschen kämpat med sämre lönsamhet en tid.

– Om vi får en euro per kilogram så kostar det fem euro per kilogram åt kunden i affären. Det är ett stort problem och man undrar ju vart mellanskillnaden försvinner. Men samtidigt syns nog en ljusning i branschen just nu. Vi får lite mer för nötköttet nu, säger Ingves.

Med 2800 djur och 850 hektar åkermark kan man lätt tänka sig att det uppstår en del sidoströmmar – eller avfall – från verksamheten. Men så är inte fallet alls. Allt som går att använda, återanvänds och brukas på nytt. Cirkulär ekonomi då den är som bäst.

– Här är allt cirkulärt, allt används – och går runt och runt i kretsloppet. Vårt största ”avfall” är avföringen eller svämgödseln som vi kallar det. Det är inget skräp för oss utan det blir dynamit för åkern, alltså gödsel. I och med att vi sprider ut allt tillbaka på åkern räknar jag med att vi sparar cirka 150.000 euro då vi inte behöver köpa in så mycket konstgödsel, säger Ingves.

För att göra spridningen mera effektiv använder man sig också av så kallad separering där man separerar det fasta och lösa svämmet från varandra. Separeringen sköts inte själv, utan man använder ett utomstående företag för jobbet.

– Vi har hållit på med separering i fem-sex år och märkt att det fungerar riktigt bra. Vid separering tar vi ut allt det fasta materialet som sedan plogas ner i åkrarna. Det lösa som lämnar kvar i brunnen är mycket lättare att hantera och sprida ut på åkern, säger Ingves.

Det finns också en möjlighet att eventuellt börja sälja det fasta materialet i framtiden.

– I och med stigande gödselpriser finns det säkert en marknad för det här. Man kan kanske förpacka det i mindre säckar så även privatpersoner kunde köpa det, säger Samuel Ingves.