Samhällsdagarna 2026
8–9 juli
Fjärde sommaren – mitt i staden och samhällsdialogen
Sommarens Samhällsdagar arrangerades i Kristinestad för fjärde gången den 8–9 juli 2026. Evenemanget inleddes på Kilen i Sideby och fortsatte följande dag på Strandpromenaden i Kristinestad, mitt i vimlet kring sommarmarknaden.
Vid 2026 hade Samhällsdagarna vuxit från ett enskilt sommarevenemang till en bredare helhet för samhällsdialog. Under sommarens två dagar diskuterades ekonomi, investeringar, demokrati, regional utveckling, ungas välmående, kultur, ledarskap och framtidens livskraft.
Evenemanget förde återigen samman näringslivet, den offentliga sektorn, kulturen, sakkunniga och civilsamhället – den här gången ännu synligare mitt i staden och människors vardag.
Finland och Österbotten i en föränderlig värld
Samhällsdagarna inleddes på Kilen med en diskussion om Finlands och Österbottens plats i en föränderlig värld. Kvällens huvudtalare var nationalekonomen och Sveriges tidigare riksbankschef Stefan Ingves, som belyste ekonomi, klimat, internationell handel och befolkningsutveckling samt hur de påverkar Finlands och Österbottens framtid.
Diskussionen fortsatte med Österbottens landskapsdirektör Mats Brandt och Anna-Lena af Hällström, förvaltningsdirektör vid Närpes Sparbank. Panelen leddes av Kjell Skoglund.
Öppningskvällen väckte stort intresse. Fler stolar fick bäras in i Salteriet på Kilen för att alla som kommit för att lyssna på Stefan Ingves skulle få en sittplats.
Tillväxt, investeringar och smart energi
På torsdagen flyttade diskussionen till Strandpromenaden och Kristinestads framtida investeringar.
I panelen om tillväxt och smart energi deltog Erik Trast, CPC Finland, Markku Kivistö, Business Finland och Mårten Henriksson, Umeå Energi. Diskussionen kretsade kring investeringar, den gröna energiomställningen och hur regionen kan bygga framtida tillväxt i ett föränderligt energi- och verksamhetslandskap.
Vid sidan av investeringarna återvände programmet också till den större ekonomiska bilden, när Stefan Ingves talade om ekonomi, kriser och Nordens globala inflytande.
Dagens program innehöll också en partipanel där blickarna riktades mot det kommande valåret 2027 och vilket slags samhälle Finland bygger på väg mot 2030-talet.
Vem fostrar när det krävs en hel by?
En av dagens diskussioner fördjupade sig i barns och ungas välmående och det förändrade ansvaret för fostran.
Kriminalkommissarie Jukka Kero vid Österbottens polisinrättning och Inger Damlin, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund diskuterade under ledning av Anna Bertills vad det gamla talesättet om att det krävs en hel by för att fostra ett barn betyder i dagens samhälle.
I diskussionen lyftes både föräldrarnas, skolans och polisens roller fram, liksom de nya utmaningar som digitalisering och sociala medier har fört med sig. Samtidigt betonades behovet av att också stöda föräldrarna i deras fostrande roll.
Lösningar söktes bland annat i fungerande strukturer och en meningsfull fritid för barn och unga. Vid sidan av trygga relationer sågs hobbyer och annan meningsfull sysselsättning som en viktig del av stödet för ungas välmående.
Kulturen berättar vilka vi är
Samhällets framtid granskades inte enbart genom ekonomi och beslutsfattande. Även kultur, identitet och platsens betydelse fick ett eget utrymme i programmet.
Författarna Ann-Luise Bertell och Kaisu Tuokko samtalade om att skriva om och i Österbotten – om hur platsen, språket, identiteten och de lokala berättelserna avspeglas i litteraturen.
Vid sidan av kulturen diskuterades också varför man kan ge sig ut i världen från en liten ort och vad som behövs för att man också ska vilja återvända.
Att bygga hjärnvänliga och livskraftiga miljöer
Välmående och regional livskraft möttes i en diskussion om hjärnvänliga miljöer. Anne Salovaara-Kero, direktör för MIELI Österbotten och Mikael Perjus, utvecklare av affärsområdet diskuterade hur de miljöer och samhällen vi bygger påverkar människors välmående – och därigenom också ortens livskraft.
Under dagen riktades blickarna också mot ledarskapet i kommuner och på mindre orter. Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundets svenska verksamhet lyfte fram ledarskapet och kommunernas framtid i en föränderlig omvärld.
I dagens olika diskussioner återkom därmed samma fråga ur flera perspektiv: med vilka beslut, miljöer och gemenskaper bygger vi platser där människor också i framtiden vill leva, arbeta och delta?
Se samtal från Samhällsdagarna
Man behövde inte hinna följa alla diskussioner under Samhällsdagarna på plats. År 2026 gjordes evenemangets innehåll i större utsträckning än tidigare tillgängligt också digitalt.
Mötesplatsen har hittat sin plats
På fyra år har Samhällsdagarna utvecklats från ett försök till en etablerad mötesplats för samhällsdialog.
År 2026 syntes detta särskilt i hur olika världar möttes inom samma evenemang. Ekonomi och grön omställning stod sida vid sida med fostran och ungas välmående. Litteratur och identitet mötte regional utveckling, ledarskap och framtidens investeringar.
Samtidigt återvände evenemanget till den tanke som Samhällsdagarna ursprungligen föddes ur: samhällsdialogen behöver platser där människor möts ansikte mot ansikte. Mitt i digitala diskussioner och algoritmer som förstärker våra egna uppfattningar behövs också möjligheter att lyssna, ställa frågor och möta andra perspektiv.
Samhällsdagarna 2026 visade att det fortfarande finns både utrymme och behov för sådana möten – och att Kristinestad kan vara en plats där lokala frågor möter regionala, nationella och internationella perspektiv.
Läs mer om ämnet:
Irjala: Samhällsdagarna har numera en given plats
Samhällsdagarnas program – pricka in i kalendern!
Sommarens Samhällsdagar: två dagar med framtid, tillväxt och samhällsdebatt i Kristinestad