KNK Kolumn, Januari 2024

Livskraften säger en del, men inte allt

Visste ni om att Kristinestads gymnasium rankas i topp bland små gymnasier i Finland?

Att näringslivets samlade omsättning i förhållande till invånarantal i Kaskö når toppplacering? Och att Närpes räknas enligt WSPs mätning som en av de mest livskraftiga städerna i Finland?

Sydösterbotten utmärker sig positivt i flertalet mätningar och det är alltid ett tecken på att man är på väg åt rätt håll i den egna regionutvecklingen. Vi tävlar i det mesta numera även regioner och städer emellan. Den senaste tiden har vi sett ett flertal olika livskraftsmätningar i Finland – en del får mera uppmärksamhet än andra och i de olika mätningarna kan man utläsa resultaten baserade på främst officiell statistik. Rätt få mätningar görs kvalitativt, vilket på många sätt kan svänga på det hela och ge andra insikter. Med andra ord behöver man läsa ett flertal olika mätningar för att kunna dra en slutsats som man har nytta av och som ger ett mervärde åt arbetet. Under hösten 2023 kan speciellt följande mätningar nämnas STT:s rankning av gymnasier, WSPs mätning och EVP-indexet (KAKS – Kunnallisalan kehittämissäätiö),

Det som t.ex. WSP:s mätning visar allmänt på är att befolkningsrörelserna återigen koncentreras till de större stadskärnorna, att den gröna omställningen är viktig med tanke på både klimat och ekonomi, att den interna säkerheten rangordnas allt högre, kommunernas arbete kring mångfald och deras mottagnings- och integrationsförmåga är av avgörande betydelse. Det handlar om att genomföra större sociala förändringar framför allt i de största stadskärnorna där 57 % av befolkningen bor.

Kan man jämföra livskraft?

Att jämföra livskraft är ofta komplicerade processer där mätningarnas resultat varierar. Att integrera och analysera data från dessa olika områden kan ge en mer omfattande bild av livskraften i en region men det är däremot viktigt att notera att definitionen av livskraft kan variera beroende på perspektiv och mål, och olika människor kan värdera olika aspekter av livet i en region på olika sätt. När antalet barn minskade totalt med cirka 50 000 i hela landet mellan åren 2017 och 2022 och antalet arbetsföra (15–64 år) minskade totalt med cirka 10 000 personer i hela landet mellan åren 20 och 2022, behöver man förstå hur underlaget för livskraft också förändras, och framför allt synen på hur man ska analysera livskraft. Minskningen av den arbetsföra befolkningen i hela landet verkar måttlig om man ser på den genomsnittliga utvecklingen i hela landet, men det döljer stora regionala skillnader mellan växande och krympande områden. Antalet ökade främst i de största stadsområdena och punktvis på enskilda rutor runt om i landet.

– Kort och gott så är det denna bakgrund som gör det extra intressant att se hur regioner och städer placerar sig när det kommer till tanken om livskraft i olika former, säger Anna Bertills. Det viktiga är att se över var man kan förbättra och förstås även ägna lite tid åt att förstå varför – man ska inte lämna för länge i en fas där man bara är nöjd eller missnöjd.

Slutsatser som görs av mätningarna måste vara breda och framtidsfokuserade. Tillväxtområden måste samtidigt vara levande, attraktiva och hållbara. De slutsatser som dras behöver ha ett större perspektiv och en förståelse för vad som anses viktigt både i nuläget och framåt – även på individnivå.

– Det här ställer krav på tillgången på arbetsplatser, försörjningsgraden, utbildningsplatser och tillgänglighet. Området ska också erbjuda evenemang, upplevelser, trivsel, livlighet, ett gott rykte och tolerans även för det som är främmande och ovant. För Sydösterbotten som helhet går det bra trots att utmaningar självklart finns. Städerna är både lika och olika och kan bidra till en bred helhet framåt, säger Carina Storhannus.

Projekt KNK Business Region